Antinukleära antikroppar (ANA) är autoantikroppar som riktar sig mot komponenter i cellkärnan. ANA-analys används främst för att diagnostisera autoimmuna sjukdomar som systemisk lupus erythematosus (SLE), reumatoid artrit och andra bindvävssjukdomar. Höga nivåer av ANA kan indikera närvaron av dessa sjukdomar, medan låga eller negativa nivåer tyder på avsaknad av sjukdom eller remission.
Vad är ANA?
ANA är antikroppar som riktar sig mot olika strukturer i cellkärnan. Närvarande i blodet hos personer med vissa autoimmuna sjukdomar, kan ANA påverka cellernas funktion genom att binda till kärnmaterial och utlösa inflammatoriska processer.
Funktioner av ANA-analys:
Diagnostik: Hjälper till att identifiera och bekräfta autoimmuna sjukdomar.
Övervakning: Används för att följa upp sjukdomsaktivitet och behandlingssvar hos patienter med kända autoimmuna sjukdomar.
Screening: Kan användas som en del av en utredning vid ospecifika symtom som trötthet, ledvärk och hudutslag.
Användningsområden för ANA-analys:
Systemisk lupus erythematosus (SLE): En kronisk autoimmun sjukdom som kan påverka flera organsystem.
Sjögrens syndrom: En autoimmun sjukdom som påverkar fuktproducerande körtlar.
Reumatoid artrit: En kronisk inflammatorisk sjukdom som främst påverkar lederna.
Systemisk skleros: En sjukdom som kännetecknas av förhårdnad och ärrbildning av huden och inre organ.
Betydelsen av ANA-värden
ANA-värden rapporteras som positiva eller negativa och vid positiva resultat kan de kvantifieras för att ange antikroppstiternivåer. Värdena kategoriseras som höga, låga eller normala.
Höga ANA-värden
Höga ANA-värden indikerar ofta närvaron av en autoimmun sjukdom. Titernivån (antalet antikroppar) kan också hjälpa till att bedöma sjukdomens svårighetsgrad.
Systemisk lupus erythematosus (SLE): Nästan alla patienter med SLE har höga ANA-nivåer. Ett positivt ANA-test är en av de kriterier som används för att diagnostisera SLE.
Sjögrens syndrom: Många patienter med Sjögrens syndrom har höga ANA-värden.
Reumatoid artrit: En del patienter med reumatoid artrit kan ha förhöjda ANA-nivåer.
Systemisk skleros: Höga ANA-värden ses ofta hos patienter med systemisk skleros.
Låga ANA-värden
Låga ANA-värden kan förekomma hos patienter med mildare former av autoimmuna sjukdomar eller i de tidiga stadierna av sjukdomen.
Tidiga stadier av sjukdom: Låga nivåer av ANA kan vara närvarande innan fullständig utveckling av en autoimmun sjukdom.
Mild sjukdom: Patienter med milda symtom kan ha lägre ANA-titrar.
Normala ANA-värden
Normala ANA-värden innebär att inga detekterbara nivåer av ANA finns i blodet. Detta kan tyda på:
Avsaknad av autoimmun sjukdom: Normala ANA-värden tyder oftast på att personen inte har en autoimmun sjukdom.
Remission: Hos patienter med kända autoimmuna sjukdomar kan normala värden indikera att sjukdomen är i remission.
Friska individer: Det är möjligt för friska individer att ha positiva ANA-resultat utan att ha någon autoimmun sjukdom. Detta är dock relativt ovanligt och kallas ofta för ett falskt positivt resultat.